Med 250 deltagare och 16 utställare blev Inspectas 22:a internationella seminarium om kärnteknik en formidabel succé. Spännvidden på föreläsningsutbudet är enorm, från globala trender och säkerhetsregelverk till avancerad materialteknik och kompetensförsörjning. Här ett sammandrag av några intressanta föreläsningar.

Kärnteknik 2014 samlade deltagare från många olika delbranscher inom kärnkraftsindustrin. Gemensamt för alla är frågor som framtida investeringar, ett allt mer komplext och internationaliserat regelverk, säkerhetsfrågor och behovet av att få in ny kompetens för att säkra framtida drift. Dessa ödesfrågor delar branschen med övrig tung och kapitalintensiv processindustri som stålverk, pappers- och massabruk etc. enligt Jacob Lundberg, VD för Inspecta Sweden, som inledde seminariedagarna.

 

Förutsättningar

För att modernisera och ersätta 437 befintliga reaktorer behövs en triljon euro. Det ger en uppfattning om de dimensioner som kärnkraftens andel står för i vår globala infrastruktur. Mats Ladeborn, ansvarig för kärnkraftsutveckling på Vattenfall, säger att inom 25-35 år från nu har de flesta av dagens reaktorer i drift nått sin planerade livslängd.

”Utfasningen av sjuttiotalsreaktorerna beräknas ske åren 2024-2034, I dag svarar kärnkraften för 40 % av Sveriges energibehov. De alternativa källorna ur hållbarhetssynpunkt är vatten- och vindkraft, gas och bioenergi. Vattenfall anser att vi inte kan bygga ny energiproduktion på basen av fossila bränslen.”

”I Sverige antar vi att vi har tillgång till el varje dag och varje ögonblick. I andra länder är elförsörjningen instabil. I Asien är priserna låga, i Europa på väg upp. Elproduktionen och konsumtionen beräknas öka fram till år 2050. Det förutsätter 80—100 nya reaktorer. Tysklands beslut att stänga sina kärnkraftverk, ”Energiewende”, kommer att kosta 20 miljarder € per år. Om man jämför Tyskland med Storbritannien är den tyska energiproduktionen delvis lokal och småskalig samt mycket differentierad med en betydande andel vind- och solkraft medan den brittiska försörjningsstrukturen är storskalig och oflexibel.”

Internationellt är nya reaktorer på gång i ett dussin länder, från Kina och Ryssland till Finland, Slovakien, Bulgarien, USA och Turkiet. En flaskhals i Sverige är energidistributionen – el produceras inte då den behövs (vind, el) eller där den behövs. I Mellansverige där den största förbrukningen finns opererar i dag 10 reaktorer. Om denna produktion skärs ner till noll kommer det att belasta elnätet oerhört och Sverige blir importberoende för elkraft. För att lösa energiförsörjningen stöder Vattenfall att man tillsätter en bred energikommission.

Framtida trender

Hur kan vi vara säkra på att kärnkraften är säker också i framtiden? Anna Borg från Sweco har sammanställt fakta från en undersökning om trender och händelser i omvärlden på uppdrag av SSM och E.On Nuclear Sweden AB.

”SSM uppdaterar regelverket för kärnkraften och den politiska synen på denna energiform är kritisk. Vilka är då de avgörande faktorerna för att kunna driva anläggningarna på ett säkert sätt?

  1. Tillgång till expertis och kompetens
  2. Hantering av åldrande enheter i form av uppdatering och nya säkerhetsinstallationer
  3. Analoga styrsystem ersätts av digitala, stora system ersätts av mindre, intelligenta säkerhetssystem
  4. Ett regelverk som harmoniseras globalt, både för drift och för komponenter
  5. Pris och tillgänglighet för bränsle och andra material

”Vi får se mer formalism och hårdare ekonomisk styrning. Kärnkraften hotas inte så mycket av tekniska problem som av lönsamhetskrav från ägarna och ovilja att avsätta kapital för uppdatering och nyinvesteringar.”